Tidigt om morgnarna stack hemulen in huvudet genom det trasiga fönstret och lyste på dem med en fackla. Han tyckte om facklor och lägereldar, vem gör inte det, men han satte liksom in dem på fel ställe.



hösten kommer med stormsteg. jag kan känna det. det känns ända ut i morrhåren. nu har jag inga morrhår men hade jag haft det hade jag känt hösten som ett prasslande täcke.

jag älskar hösten. nu kör vi.

3 kommentarer:

  1. Jag älskar också hösten. Äppeltid och strumpbyxtid och tedrickartid.

    SvaraRadera
  2. första bilden <3

    SvaraRadera

Här får du gärna höra av dig! Kommentarer gör mig lika glad i magen som en stor kopp te. Kyss.